Frusen axel (frusen skuldra)

Skribent Ulf Öhlin, medicinsk informatör, Daniel Öhlin, leg. sjukgymnast.
Granskare Gert Persson, leg. läkare, specialist i allmänmedicin och företagshälsovård.
Uppdaterat 2014-08-10
Dela

Frusen axel – Sammanfattning

Frusen axel (frusen skuldra) är ett smärttillstånd i axeln som karaktäriseras av periodvis stark värk och påtaglig axelstelhet. Spontanläkning med återvunnen rörlighet och smärtfrihet sker normalt efter ett till två år. Med rätt behandling kan sjukdomsprocessen brytas och smärtan minskas.


Frusen axel – Icke traumatisk (idiopatisk) respektive traumatisk

Frusen axel eller frusen skuldra (frozen shoulder) är beteckning för ett smärttillstånd med okänd etiologi där det utvecklas kontraktur av axelns ledkapsel och den passiva rörligheten minskar. Sjukdomen karakteriseras av spontan debut med smärta och progressiv global stelhet av den glenohumerala leden (axelleden).

Inom ortopedisk medicin (OMI) delas frusen axel in i två grupper:

1. Stereoidsensitiv / icke traumatisk, även kallad ”idiopatisk” kapsulit – ett tillstånd där man inte finner någon bakomliggande orsak till besvären.
2. Traumatisk frusen axel som uppstått efter någon form av trauma (våld), stort eller mindre, men kan även komma efter upprepade rörelser eller efter att ha legat fel under exempelvis en operation.

Indelningen görs för att behandling och prognos skiljer sig åt. En traumatisk frusen axel har normalt ett kortare förlopp på cirka ett år medan icke traumatisk frusen axel har ett normalförlopp på två år.

Symtom vid frusen axel

Gemensamt för båda grupperna är att patienten upplever en debuterande värk och gradvis ökad rörelseinskränkning i axeln. Under de första två veckorna efter debuten brukar patienten uppleva värk huvudsakligen i samband med aktivitet. Värken har då heller inte spridit sig nedanför armbågen och patienten kan sova på den påverkade sidan. Vid rotering av armen känner patienten smärta vid rotationens ytterlägen. Efter 2-6 veckor kan värken börja störa nattsömnen, värken kan också börja kännas nedanför armbågen och det kan göra fruktansvärt ont att göra oförsiktiga/reflexmässiga hastiga rörelser, framför allt mot ytterläget av en rörelseriktning.

Inom OMI delas sjukdomen även in i 3 faser (tidsfaser) respektive 4 stadier (besvärsgrad):

Tre faser

Fas 1. Period av tilltagande värk och smärta, ca 2½-9 månader.
Fas 2. Tilltagande rörelseinskränkning, 4-12 mån.
Fas 3. Rörligheten återkommer, 5-26 mån.

Fyra stadier

Beroende på besvärsgrad delas sjukdomen in i 4 olika stadier där stadie 1 och 3 är ytterlägen med lätt respektive stor inflammation. Mellangrupperna IIa och IIb har ett blandat utfall.

Stadie I

Lätt inflammation: De fyra kriterierna är negativa.

  • Ingen vilovärk
  • Smärtan går ej ner längre än till armbågen
  • Det går att sova på den onda axelns sida
  • Ytterlägesmotståndet vid utåtrotation är normalt eller lätt stumt

Stadie III

Stor inflammation med starka symtom: De fyra kriterierna är positiva.

  • Smärta i vila
  • Det går inte att sova på den onda axelns sida
  • Smärtan strålar även nedanför armbågen
  • Muskelspasm uppstår vid test av ytterlägesmotståndet

Stadie IIa

Visar ett blandat utfall av de fyra ovanstående kriterierna. Ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt. Dock ingen spasm vid ytterlägestest.

Stadie IIb

Visar också ett blandat utfall där ett eller flera kriterier är svagt positiva medan minst ett är negativt samt att det föreligger muskelspasm vid ytterlägestestet

Orsak till frusen axel (skuldra)

Anatomi och biomekanik

Axelleden är kroppens rörligaste led. Detta är möjligt genom dess konstruktion – anatomi. Leden har en liten ledskål och förhållandevis stor ledpanna. Detta gör leden relativt instabil i jämförelse med kroppens övriga leder. Övriga vävnader i axeln är därför väldigt viktiga för axelledens stabilitet. Dessa vävnader är framför allt; Labrum – en ring eller krans som ligger utanpå ledskålen och förstorar eller fördjupar den ytterligare samt ledkapseln, ligament och rotatorcuffen, vilket är namnet på en samling muskler. En ledkapsel är en vävnad som ligger runt varje led i kroppen och innesluter ledvätska.

Varför drabbas man av frusen axel?

Som nämnts ovan är orsaken till frusen axel inte klarlagd men man vet att sjukdomstillståndet kan uppstå efter ett yttre våld, till exempel att man ramlar på armen eller axeln (trauma) eller efter annan onormal påfrestning (överbelastning) där sambandet mellan händelse och effekt verkar eller är misstänkt klarlagt. Sjukdomen kan även komma utan klar orsak – så kallad idiopatisk frusen axel.
Det finns andra sjukdomar som gör oss mottagligare att drabbas av frusen skuldra. Man vet att risken för att få frusen axel ökar om man har diabetes eller thyroideasjukdom, Även hjärtsjukdom, Parkinsons sjukdom, lungsjukdom och stroke ger ökad risk för frusen axel där stroke möjligen ger frusen axel p.g.a. muskelspasm. Det är även mer frekvent med frusen axel efter operation såsom hjärtkirurgi.

Orsak till smärta och förlorad rörlighet vid inflammation i en led (kapsulit)

Vid en inflammation i en led så kallad artrit resulterar det bland annat i en reaktion i den ledens ledkapsel. Ledkapseln drar ihop sig enligt ett givet mönster och ledens rörelseutslag påverkas. Vid inflammation i axelleden (frusen axel/skuldra) blir resultatet att rörelseförmågan att rotera armen utåt reduceras mest, därefter förmågan att lyfta armen utåt/uppåt och därefter att rotera armen inåt. Denna rörelseinskränkning utvecklar sig under en period av veckor – månader. Parallellt med ett minskat rörelseomfång kan man uppleva stark belastnings- och rörelsesmärta. Framför allt hastiga oförsiktiga rörelser kan resultera i nästan svimningsstark huggsmärta och tillfällig kraftlöshet i armen. Att föra armen ut mot ytterlägen då den irriterade kapseln sträcks brukar också framkalla stark smärta.

Vilka får frusen axel?

Muskuloskeletala besvär varav frusen axel är en av flera diagnoser, är en vanlig sökorsak till vården. Uppskattningsvis 1 % av den vuxna befolkningen söker för nytillkomna axelbesvär årligen . Den vanligaste åldern för män som sökt för axelbesvär är mellan 55-64 år och för kvinnor är det vanligast mellan 45-74 års ålder. Man har inte sett någon relation mellan arbetstyngd och axelvärk . Det är något vanligare att frusen axel förekommer i den icke dominanta axeln. Återfall i samma axel är mycket ovanligt. Ibland händer det att även den andra axeln drabbas inom de kommande 5 åren. Frusen axel drabbar så gott som aldrig personer under 40 år.

Så här ställs diagnos

Diagnosen ställs genom klinisk undersökning, det vill säga genom en noggrann undersökning och anamnesupptagning av läkare eller sjukgymnast. Röntgenundersökning är sällan nödvändig och görs först vid oklarhet eller misstanke om annan skada eller sjukdom.

När och var skall jag söka hjälp?

Då frusen axel har ett självläkande förlopp gäller även expektans (avvaktan), om patienten står ut med smärta, värk och nedsatt rörlighet. I litteraturen hittar man utläkning på allt mellan 6 veckor till 10 år men vanligen läker det ut på 18-30 månader. Generellt gäller att ju tidigare insats mot besvären sätts in desto snabbare kan sjukdomsförloppet avkortas och besvären lindras. En axelsmärta med okänd upprinnelse och som inte avklingar under en två-veckorsperiod kan vara skäl att söka för.

Ortopedmedicinskt examinerad sjukgymnast, läkare eller naprapat

En sjukgymnast, läkare eller naprapat vidareutbildad och examinerad inom någon av följande specialiseringar; ortopedisk medicin (omi), ortopedisk manuell terapi (omt) eller mekanisk diagnostik och terapi (MDT) är skolade i både att diagnostisera och behandla skador och sjukdomar i axeln och dessa kan sökas direkt utan remiss.

Vårdgivare specialiserade på omhändertagande av frusen axel

Vårdcentral

Har du fått akut uppkommen smärta som är så stark att du har svårt att sova, svårt att röra armen och/eller måste ha stark smärtlindring bör du söka dig till din vårdcentral.
Likaså bör du söka till din vårdcentral om du råkat ut för ett mildare trauma (våld, exempelvis ramlat) och har kraftig värk eller svårt att lyfta armen.

Prognos vid frusen axel

Prognosen är god. Sjukdomen läker ut av sig själv, vanligtvis inom 5-26 månader. Besvären kan lindras och sjukdomstiden kan förkortas genom behandling.

Behandling vid frusen axel – frusen skuldra

Sjukvårdande behandlingsalternativ

Många olika behandlingar finns beskrivna för frusen axel, alltifrån intensiv sjukgymnastik, läkemedel, kirurgi eller injektioner. Det är viktigt att informera patienten om naturalförloppet. Axelmobilisering och egenträning fungerar ofta bra liksom injektionsbehandling vid olika stadier vid traumatisk frusen axel. Vid icke traumatisk (idiopatisk) frusen axel kan dock axelmobilisering och träning förvärra sjukdomen. Injektionsbehandling rekommenderas i alla stadier vid icke traumatisk (idiopatisk) frusen axel och kan effektivt korta sjukdomstiden och leda till snabbare smärtfrihet.

Behandling vid icke traumatisk frusen axel

Behandling vid traumatisk frusen axel

Egenvård (vad du kan göra själv)

Då frusen axel eller frusen skuldra föreligger kan träning försämra tillståndet. Misstänker du att du har frusen axel så bör du först få detta undersökt.
Vilken typ av egenbehandling och träning du bör göra är olika i de olika faserna och stadierna av sjukdomen och bör handledas av ortopedmedicinskt vidareutbildad vårdgivare. Att försöka bibehålla muskelmassa och styrka är önskvärt, liksom rörelser i syfte att minska smärta. Övningarna kan ofta utföras på egen hand i hemmet.
Vid lättare axelont där frusen axel inte verkar föreligga kan egenträning genomföras och patienten uppmuntras till aktiviteter och låta smärta styra rörelserna. Får du då ökade besvär så avbryt egenträningen och sök vård.

Läs mer om egenvård ».

Kan frusen axel undvikas eller förebyggas?

Risken för att en skadad axel skall utveckla kapselstelhet (frusen axel) kan minskas genom att undvika immobilisering av axeln. Det vill säga, om du t.ex. ramlat och slagit i axeln så bör du eftersträva att bibehålla din fulla rörlighet i axeln genom att minst två gånger per dag ta ut rörligheten till ytterläget i rörelseriktningarna samt försöka använda armen normalt, trots att det gör ont. Är det väldigt stark smärta så kan du ta hjälp av axelspecialiserad sjukgymnast för kapseltöjning (gäller enbart vid traumatisk frusen axel). Att hålla axelleden i stillhet efter skada ökar alltså risken för traumatisk frusen axel.

Differentialdiagnoser till frusen axel


Gå vidare till egenvård

Gå vidare till behandling vid icke traumatisk frusen axel

Gå vidare till behandling vid traumatisk frusen axel

Gå vidare till hitta vårdgivare